Villa Adolfsberg genom tiderna
Adolfsberg byggdes 1851 som sommarvilla av Jonas Adolf Walldén, Stockholms Dagblads dåtida ägare och chefredaktör. Fastigheten låg då ca. 100 m öster om nuvarande läge på Marieberg, som på den tiden betraktades som “landet”. Närmaste grannar var Svea Livregemente och Konradsbergs Hospital. Husets arkitekt är okänd, men det byggdes i klassisk italiensk villastil med förstklassiga material och av mycket skickliga hantverkare. Runt fastigheten anlades även en större park.
I876 överläts fastigheten till källarmästaren på Operakällaren Bengt Carlsson. Han genomförde en mycket påkostad invändig renovering. I samband med att Gustav III:s operahus revs på 1880-talet införskaffade den kulturhistoriskt intresserade källarmästaren bland annat matsalens plafondmålning ”Aurora omgiven av kupidoner” och den stora spegeln i salongen. Tyvärr har senare tiders ägare tagit bort mycket av de utsmyckningar som gjordes, och det är endast golven och salongens väggmålningar (med dörröverstycken målade av Theodor Lundh) som finns kvar av den ursprungliga inredningen. Nedanstående foto från 1921 ger dock en god bild av den dåtida prakten i matsalen.
Efter Bengt Carlsson innehåller ägarlängden bl.a. fabrikören Ivar G Folcker, som drev Kungsholmens Färgeri på fastigheten, och den siste privata ägaren assessorn Stig Källén (1951-97). 1960 var huset rivningshotat, men flyttades i stället till sin nuvarande plats för att ge möjlighet att bebygga Wivalliusgatan. En ny bottenvåning murades på plats, men i övrigt rullades huset i sin helhet — inklusive möbler, kakelugnar och kristallkronor!
När SLHF förvärvade fastigheten 2007 påbörjades en total utvändig renovering i syfte att återge byggnaden dess forna glans. Länsstyrelsen visade sin uppskattning av arbetet genom ett mindre bidrag till ”kulturhistoriska merkostnader” vilket föreningen är mycket glada över, inte minst för att det visar att man verkligen tagit ansvar för det unika Stockholmska kulturarv man har förmånen att förvalta. Ytterst lite lös inredning följde med fastigheten, men det är SLHF:s ambition att i möjligaste mån återskapa känslan av den miljö som en gång gjorde fastigheten till en mycket uppskattad plats för umgänge och erfarenhetsutbyte.